Klockan 19.30 så intog Markus Krunegård scenen på Gamla Teatern här i Östersund och jag vet inte ens hur jag ska börja beskriva upplevelsen då jag aldrig kommer göra känslan rättvisa. Det var så avskalat, intimt, naket och så oerhört vackert. En nästintill pricksäker och perfekt setlist enligt mig men om jag måste välja ut fyra favoriter så var det nog: Prinsessan av Peking, Hell Yeah Norrtälje, På Promenaden och Everybody Hurts. Det är något alldeles särskilt med Markus Krunegård, han har alltid haft någon slags helande effekt på mig & igår var inget undantag, det växte sig snarare allt starkare. Setlisten, mellansnacket som var blandat med rolig kuriosa, hyllningar till bandkamraterna som delade scenen med honom och den där glimten i ögat; allt var bara så fint. Jag har sett honom tre gånger tidigare men detta var som en helt ny upplevelse för mig. Tack Markus, tack för allt & för en magisk kväll som jag kan leva länge på.