19 | Det finns inga ord för det på det här jävla språket
Och så var det över. I lördags så bevittnade jag och Emil den allra sista konserten, tillsammans med trettioåttatusentrehundra likasinnade människor, som alla var där för samma sak, för att ta avsked. Det har varit gråtfest och vemodigt men det har också varit fint och magiskt. Grabbarna har lämnat oss med ett riktigt musikarv. Så mycket händelser, minnen, tankar och känslor som jag förknippar med det här bandet, det kanske därför det känns så mycket som det gör just nu. Jag har sagt det förr, men säger det igen:
Tack för att ni gav soundtracket till mitt liv och allt jag någonsin känt. Tack för allt. Jag älskar er.
Tack för att ni gav soundtracket till mitt liv och allt jag någonsin känt. Tack för allt. Jag älskar er.
Trackback
