I'm going on an adventure - 30/11- 2014

Vi börjar med i söndags, då hela den här resan började. Vi reste, väntade & längtade mellan 08.00 - 14.00 och under tiden så kände man en skräckblandad förtjusning. Jag var spänd, förväntansfull, nervös, orolig, lycklig - en hel drös med olika känslor samtidigt. Vi har nämligen haft diverese hinder på den här resan. Förseningar med flyg, att man fått veta viktig information kring eventet försent, osv. Så i början visste jag inte riktigt vad jag skulle känna, det var bara så mycket. Hursomhelst så landade vi i London vid två-tiden och jag kände mig direkt hemma. Jag vet säkert i mitt hjärta att detta är en plats jag kommer att flytta till i framtiden, det är där jag ska vara liksom! 
 
Det första vi gjorde när vi kom fram till centrum var att försöka leta upp armband. Man behövde nämligen armband för att komma in på premiären (vilket vi fick veta försent) så det blev att gå runt som galningar för att ta reda på någon information. Vi fick höra av vakterna att TIO MINUTER innan vi kom så gavs det sista bort. Så där stod vi, kändes som någon gett mig en spark i magen. Just ovissheten, vad skulle hända nu då? Skulle vi ens ha en chans att få komma in och se något?
Vakterna gav oss tipset att komma väldigt tidigt på morgonen dagen efter, då de skulle försöka släppa in så många personer som möjligt som var utan armband. Så vi valde helt enkelt att inte lägga mer energi på att vara ledsna och försöka köa och kämpa dagen efter istället. Så vi vandrade runt London och bara tog in allting. De har satt upp massvis med juldekorationer nu, så det var nästan magiskt att få gå runt på kvällen och se allting! Vi passade även på att gå in på en pub som kvällen till ära hade Hobbit/Sagan om Ringen-tema. Så där stannade vi ett tag med, nice! Var dock så himla mycket folk att vi högst stannade en halvtimme, men just grejen att få vara där, kul!
Vi bestämde oss för att gå tillbaka till vårt vandrarhem och sova istället, då vi ville samla krafterna till premiären dagen efter. Little did we know, that our adventure had just begun.. Av en slump via instagram så fick vi reda på att bara några meter ifrån vårt vandrarhem så skulle det hållas en teater-gala. Vi tänkte att det kunde väl vara kul att se vilka kändisar som var där, så vi tänkte inte så mycket mer på det och stack dit. Vi hamnade längst fram vid staketen och till vår stora förvåning var det inte vilka stjärnor som helst som väntade...
I början såg vi alltifrån Naomi Campbell, Kim Catrall, Billie Piper, Eddie Redmayne, Anna Kendrick, Mark Strong, Julian Glover, Iain Glen, Gemma Chan, Gillian Anderson, osv. Sedan så fryser tiden för vem ser jag om inte självaste James McAvoy! Freaking Charles Xavier! Jag har tyvärr inga bilder då allting gick så snabbt (har en massa videos dock) men han kommer iallafall åt vårt håll, skriver autografer åt allihopa, pratar med fansen och åker sedan iväg. Jag blev så ledsen över att vi inte tog med våra autografblock, pennor osv, men vi hade som ingen aning vad vi skulle vänta oss, så dumt nog så hade vi lämnat det på vandrarhemmet. Så inga autografer alls blev det.
 
Vi såg att fler personer började gå ut och då fick vi syn på ingen mindre än Aidan Turner! Förstår ni?! Jag har varit mittemot Kili! Där blev det ett starstrucked-moment för mig. Jag fångade tillochmed en video av Aidan när han försökte komma över stängslet men lyckades inte - utan han fastnade flera gånger och skrattade/skrek, haha! Så kul!
 
Efter det så fortsatte det strömma in människor man avgudar. För vem ser vi om inte Andy Serkis! Självaste Gollum/Sméagol. Andy går runt, skriver autografer, pratar med fans. Sedan vänder jag huvudet mot ingången och då stannar mitt hjärta och mina knän viker sig. För vem ser jag om inte självaste Benedict Cumberbatch. The one and only. En utav mina favoritskådespelare i hela världen och en sådan fantastiskt stor inspiration för mig. Så himla surrealisitskt - där står han bara! Han står vid ingången med sin fästmö, vinkar åt oss fans och går sedan vidare. Men det gör inget, bara den grejen att jag fått se honom med mina egna ögon - magiskt.
Det börjar bli mindre folk och galan ser ut att vara över. Vi bestämmer oss för att vänta några extra minuter. Bland de sista ut kommer *trumvirvel* Sir Ian Mckellen! Här börjar mina ögon tåras upp riktigt ordentligt. Ian skriver autografer, småpratar lite med oss fans och så stannar han extra länge vid oss. Och jag får ta mig en god lång titt på honom. Självaste Gandalf. Han försvinner sedan i en bil och kvar står jag och Emil, alldeles golvad över vad vi precis fått se. Vi vandrar tillbaka till boendet och bara slår oss ned i sängen. Och där börjar jag storgråta. Lyckotårar. Jag är så lycklig.
Några stillebilder från mina videos. 1: Ian Mckellen. 2: Andy Serkis. 3: Aidan Turner. 4: Aidan Turner. 5: Benedict Cumberbatch. 6: James McAvoy. Alldeles fantatiskt och jag är så fantastiskt glad över att ha fått se detta! Och det här vara bara dag 1.. Nästa dag väntade premiären..



Namn:
Kom ihåg mig?
E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
bloglovin

Moa Hansson heter jag. En hårdrockstjej på tjugotre år som just nu är bosatt i Östersund med min sambo Emil.

Mitt största intresse är att fotografera och det gör jag med min Canon EOS 70D. Även musik, film, anime, manga och att skriva ligger mig nära hjärtat. I denna blogg kommer jag skriva om mina tankar, drömmar, visioner och åsikter. Och mer därtill. Allt som gör moa till moa. Min hemsida: moahansson.se