Idag fick min älskling Carro stå modell för mig. And, i just love it!

Jag är en äkta serie nörd, och kollar på serier dagligen. Men nu, sedan mitt favoritprogram Gossip Girl avslutat sin fjärde säsong, så har jag varit rastlös. Like something's missing. Så, nu har jag hittat två fantastiska reserver!
Pretty little liars och Murdoch mysteries. Två utomordentligt bra serier. Gotta love it! Så, de blir mina tips för dagen.

Skvaller frodas bland dyra bilar, stora herrgårdar och perfekta trädgårdar i den praktfulla staden Rosewood i Pennsylvania. Här har alla någonting att dölja. De fyra vännerna Spencer, Hanna, Aria, och Emily har glidit ifrån varandra, men återförenas efter att deras bästa vän, gruppens ledare, försvinner spårlöst. De börjar snart få meddelanden från någon som känner till alla deras mörka hemligheter... Jag är fast, och jag har bara sett ett avsnitt.

William Murdoch är detektiv hos polisen i Toronto i slutet av 1800-talet. Hans rättstekniska metoder är ifrågasatta och hans tro på fingeravtryckens bevisvärde hånas. Men tillsammans med den lika ifrågasatta kvinnliga rättsläkaren Julia Ogden bildar han ett superteam, ett CSI för 1890-talet om du så vill, som med de nya metoderna löser brott som ingen annan kan. Jag har sett cirka tre avsnitt nu, och det kan vara den bästa kriminalserien. Någonsin. 


Well. Vad tycker ni? Har ni sett någon av dessa?

Imorgon börjar jag mitt sommarjobb. Och herregud, vad jag är nervös. Ska jobba, för tredje året i rad, på ett dagis. Och jag som har svårt för nya människor, oavsett ålder. För ett år sedan, så hade jag sjukanmält mig, och struntat i allting. Men nu, ett år senare, då jag lyckats bli starkare i mig själv, så är det en helt annan känsla. Nervöst, men ändå uthärdligt. Det är klart jag fixar de här två veckorna. För ett år sedan, skulle jag be er att hålla tummarna, men..

Det behöver ni inte. Jag vet att jag klarar av det här. Oavsett.

Idag har det hänt två fantastiska, fenomenala saker. Först, och främst, så satt jag och min emil uppe i cirka tio timmar inatt, endast för att köa på biljetter till Rammstein i Tyskland. Timmarna gick, och vi kom som aldrig fram. Precis då jag gav upp, så kom vi fram på biljettsidan, och fort som satan så beställde vi biljetterna. Jag och emil har varit som på moln idag, alldeles lyriska. Den 18 november så åker jag till Leipzig i Tyskland, och ser favoritbandet. It's huge!

Det andra som hände, var att jag fick se mina betyg. Och, jag vart chockad, milt sagt. Fick veta att jag fick mvg i programhantering. Ett mvg i medieproduktion. Ett vg i mediekunskap och ett vg i webbdesign. Jag dog av lycka, på riktigt. Det är ett sådant stort bevis på att jag visst kan. Trots allt dumt, så lyckades jag. Jag är så himla, stolt och glad!

Idag fick min älskade man, stå modell för mig. Finis!

Alltså, jag kan inte sluta publicera de här bilderna. Jag är så, så nöjd, och kan fortfarande inte förstå hur en människa kan vara så fin. Eller, fin var en underdrift. Satans galet vacker, är ordet jag letade efter. Och, jag är så glad som har dig, min älskade vän. Tack för de här fem åren, för det är du som hjälpt till att göra dem oslagbara. Jag älskar dig.

Fint att bli lite kärleksfull och sentimental såhär om natten, wuh!

Idag fick jag reda på att Red Hot Chili Peppers kommer till Sverige! Läste det, hos en av mina favoritbloggare, Ema, och jag blev alldeles lyrisk. Jag måste dit, det är bara så. Globen den 11 oktober, here we go. Någon mer som ska dit?

 

Idag fick min älskade vän Frida stå modell för mig. Och, jag förstår inte hur en människa kan vara så vacker.
 

Dra mig baklänges, vilka nyheter jag har alltså! Som jag nämnde i det förra inlägget, så är det precis ett år sedan jag såg Rammstein idag. Passande nog, så ringde min emil och berättade att de skulle göra ännu en tour nu framöver.

Och någonting jag och emil alltid pratat om, är att se dem i Tyskland. Om några dagar så släpps biljetterna, och vi har nu övertygat våra föräldrar att hänga med. Så, om vi nu får tag i några biljetter, så sitter vi på ett plan påväg ner till Berlin den tjugofemte november. Kan ni ens förstå hur glad jag är just nu? Åh. Jag har alltid velat åka till Tyskland, och så när det handlar om att se ett favoritband också. Två flugor i en smäll. Det här var precis vad jag behövde.

Idag är det ett år sedan. Ett helt år sedan jag, min fru, min emil och två vänner var i Göteborg och kollade på ett av mina absoluta favoritband Rammstein. Jag kan inte riktigt få in, att det är 365 dagar sedan. Att det kan ha gått så fort. I år så blev det tyvärr inget Metaltown, då ekonomin sade ifrån. Men, jag är så tacksam för förra året, då det var något av det bästa jag någonsin varit med om. Nu peppar jag dagen med Rammstein - Sonne, och tänker tillbaka.