AC/DC | For those about to rock, we salute you.

Då jag endast hade med mig telefonen till Stockholm så får det bli ett par instagram-bilder som får sammanfatta min fina helg i huvudstaden. Som ni märker så var jag alltså och såg på Ac/dc i söndags och kan därmed checka av dem på min lista över "band jag måste se". Om vi tar det från början - det var faktiskt inte förrän några veckor sedan som jag och min syster Maja bestämde oss för att se dem. Vi fick tag på några biljetter, bokade hotell & tåg och i lördags så åkte vi ned. Spenderade hela lördagen med att gå runt på gamla stan, blev ett besök till Scifi-bokhandeln (som förövrigt är min favoritbutik, åhåh). Vi var även till Kungsträdgården då det var diverse evengemang för att peppa upp inför konserten på söndagen. Var en allmänt fin och härlig dag.
 
Så blev det söndag och vi tog det som ganska lugnt under dagen. Gick på en bar, drack cider, hittade världens fräckaste Joker-tavla. Sakta men säkert så började det närma sig, men varken jag eller Maja var nervös eller särskilt peppade. Jag tror det handlade om att det kändes så himla surrealistiskt. Inte tusan skulle vi se Ac/dc om bara några timmar - det kan ju inte vara sant? Lite så kändes det. Det var inte förrän vi hade kommit in på Friends Arena som jag verkligen fick in att det var på riktigt. Vi blev chockade över hur bra platser vi hade, vi blev mer peppade utav bara det, upptäckte att Robert Wells hade stolen framför oss, haha! Förbandet Vintage Trouble var ju hur härliga som helst också, gillade dem!
 
Strax innan nio så var det äntligen dags! De börjar allting med Rock Or Bust, vilket är en av de låtarna jag lyssnat mest på nu på senast, så peppen var stor. Låtarna som följde var Shoot to Thrill, Hell Ain't a Bad Place to Be, Back in Black, osv. Måste säga att jag verkligen gillade setlisten! Jag hade endast två låtar som jag saknade och det var Moneytalks & Stiff Upper Lip. Men det absolut roligaste att höra var You shook me all night long. Det är en av mina favoritlåtar överhuvudtaget och jag blir alltid så fantastiskt glad och peppad utav den - och det har varit på min lista att någongång få höra den - check på det! Sån himla fin känsla! Förutom det så var Highway to Hell, Play Ball, For Those Absout to Rock We Salute You och Thunderstruck några av de bästa låtarna att få uppleva. Jag tycker att hela konserten i sig var fantastiskt bra. Det enda jag saknade var intimiteten och kontakten med publiken. Det var som aldrig något snack med oss i arenan, inte ens när de var klara så tackade de för sig eller sade några ord. Vilket gjorde att det hela kändes lite tvärt och oavslutat för min del. Dock så var Angus helt fantastisk och jag tycker att han bar hela konserten, helt amazing musiker och glädjepiller! På måndagen var det tillbaka till Jämtland igen efter två intensiva dagar - fruktansvärt nöjd! Var det några fler som var där? Vad tyckte ni om konserten? Ciao!

bloglovin

Moa Hansson heter jag. En hårdrockstjej på tjugotre år som just nu är bosatt i Östersund med min sambo Emil.

Mitt största intresse är att fotografera och det gör jag med min Canon EOS 70D. Även musik, film, anime, manga och att skriva ligger mig nära hjärtat. I denna blogg kommer jag skriva om mina tankar, drömmar, visioner och åsikter. Och mer därtill. Allt som gör moa till moa. Min hemsida: moahansson.se