Då var man hemma igen, och jag kan börja summera mina två dagar i Stockholm. I tisdags så började äventyret, och det var två trötta människor som steg på tåget mot Stockholm, klockan halv sex på morgonen. Resan ned gick dock hur bra som helst, det är lätt när man har världens bästa människa med sig. Jag peppade Red Hot Chili Peppers i hörlurarna och kunde inte riktigt få in att jag skulle få se dem om bara några timmar. Obeskrivligt är en underdrift.

Vi kom fram till Stockholm, och fick bo hos min farbror. Lifesaviour! Vi fixade oss, och sedan så var det dags att börja ta sig till Globen. Vi kom in och satte oss på våra platser, och väntan var olidlig. Det kändes som att vi satt där i flera, flera timmar innan Red Hot Chili Peppers gick upp på scenen. Hela Globen släcktes ned, och Monarchy Of Roses börjar spelas. And i went crazy! Skrek, hurrade och filmade om vartannat. Äntligen skulle jag få se dem efter så många år.

Jag känner att det inte riktigt gått in än, att jag sett dem. Så, jag väljer att inte förklara allting i minsta detalj, utan bara lite uppdatering iallafall. Kan ju säga att de hade så oerthört bra ljud. Galet bra! Dani California, Breaking the Girl, Otherside, Give it Away, Californication var så oerhört mäktiga att höra live. Men, det bästa var nog ändå Can't Stop. Introt var så himla mäktigt. Galet hur de byggde upp det. Känslan var otrolig, gåshud. Bara känslan att få se Anthony, Flea, Chad och nya gitarissten Josh, var obeskrivlig. Anthony Kiedis har varit min drömmänniska i flera år nu. Att få se honom, och utan tröja - Magiskt. Hela showen var magisk. Thanks for making this one of the best moments in my life.