The Hobbit: The Battle of the Five Armies.

Jag påbörjade det här blogginlägget redan för en vecka sedan, men jag har som inte kommit någon vart. Det ekar bara tomt - kanske för att det ännu är för nära. Det har varit dagar av känslostormar, både innan, under och efter bion. Innan bion ens började så var jag så himla nervös och jag kände mig orolig. Det var som en bitterljuv känsla. Jag var givetvis oerhört exalterad, förväntansfull och glad, men samtidigt så låg det som ett täcke av sorg över mig. Det kändes tungt. Vetskapen om att detta är den allra sista midnattsvisningen av The Hobbit som jag någonsin kommer gå på. Jag har beslutat mig för att inte skriva om filmen ännu, bara hur jag kände mig och själva upplevelsen. En recension av vad jag faktiskt såg får komma något senare, då det ännu är för nära somsagt. Så, nu kör vi: 
 
Det var jag, Emil & några vänner och vi satt som fastnaglade i våra stolar. Runtomkring oss så pratade folk livligt om deras dag, småpratade med sina vänner, åt snacks, osv. Medans vi bara satt tysta. Försökte stålsätta oss inför det som komma skall. Efter vad som kändes som en evighet så började det äntligen visas diverse trailers & reklam och biosalongen släcktes ned. Mitt hjärta gick i hundraåttio.
 
Jag kan väl börja med att jag igenom nästan hela filmen hade gåshud. Satt och gapade över vissa scener, log, skrattade, men mest av allt; herrejisses vad jag grät! Och här pratar vi inte några få tårar, utan här snackar vi the worst ugly cry ever. Tårarna forsade, snoret rann, jag gav ifrån mig konstiga ljud iochmed att jag försökte få mig själv att andas normalt igen. Det var inte bara att filmen var så fantastisk i sig, utan det var hela grejen; slutet på en storslagen era av mitt liv. Det kändes så himla surrealistiskt. Biosalongen tändes igen och jag satt golvad kvar. Jag var bland de sista personerna ut då jag var tvungen att ta in det jag precis fått se. Nu har det gått över en vecka sedan midnattsvisningen och både jag & Emil har haft någon slags ledsam stämning över oss. Vi har varken kunnat kolla på någon annan film/tv, man är alldeles för insnöad och inställd på just Hobbit nu. Det är galet vad stor impakt en filmserie kan ha över en.
 
Redan dagen efter, i onsdags, så var vi tillbaka på bion och såg om allting igen. Ibland kan jag föredra att se en film för andra gången; då kan man analysera mer, ha mer öga för detaljerna, osv. Satt, som väntat, och grät även denna gång när filmen var över, haha! Även idag har vi bokat biljetter, så vi kör tredje gången gillt. Så peppad!
 
Hur avslutar man ens ett sånt här inlägg egentligen? Det är bland det bästa någonsin varit med om.

Freedom comes when you learn to let go.

Går himla bra att hitta mig på tumblr också - bara att trycka på bilden för att ta er vidare dit. Ciao!

Love.

För en vecka sedan så var jag i London på världspremiären och idag får jag äntligen gå på midnattsvisningen... Dagen är äntligen här, såsom jag längtat & väntat! Jag känner mig väldigt känslosam faktiskt. The Lord of the Rings och The Hobbit har haft en sådan påverkan på mig - Tolkiens värld gav mig en magisk barndom och har fortsatt så upp i vuxen ålder så det känns som så surrealistiskt att detta är det sista vi kommer att få se. Jag försöker göra mig redo, stålsätta mig samtidigt som jag är så fantastiskt tacksam, glad och exalterad. This will be a night to remember. Kommer en recension på bloggen när man fått hinna smälta allting. Ciao for now people!

Photograph.

En bakom-kulisserna-bild från gårdagens gravid-fotografering. Jag har knappt hunnit smälta och greppa allt som hände i London, då jag haft fullt upp med fotograferingar i Strömsund de senaste dagarna. Är så himla kul och det är verkligen fullbokat närmaste två veckorna iochmed att det närmar sig jul. Idag åker jag och Emil dock tillbaka till Östersund då det vankas midnattspremiär av Hobbit imorgon!! Ni anar inte hur exalterad och peppad jag är, herrejisses! Hursomhelst så laddar jag inför en spännande och rolig vecka, ciao for now!

2/12 - A walk through London.

På tisdagen så tog vi en välförtjänt sovmorgon innan vi gick ut för att utforska London. Vi har varit i London en gång tidigare, men vi kände att vi ville kika på Big Ben & London Eye även denna gång. Sagt & gjort, så strosade vi runt och bara hade det bra och tog en massa bilder. Dock var man så mör efter premiären att man helt enkelt inte kunde gå mer efter ett tag, haha!
Vi fortsatte hem till vandrarhemmet, började packa ihop oss lite smått och började fundera hur vi skulle spendera vår sista kväll här. Vi bestämde oss för att dra till världens bästa restaurang nämligen Angus Steak House, sånt fantastiskt bra ställe - mums! Så himla värt och så gott! Vi avslutade med att ta en liten tripp runt några butiker där jag bland annat köpte en Sherlock-bok, en Hobbit-penna, Fairy Tail saker och lite julklappar till Emil, hihi! Överlag, en fantastiskt fin dag!
 
 

The Hobbit: Battle of the Five Armies World Premiere

Jag har fått vara med om något fantastiskt magiskt. Jag har fått vara del av The Hobbit: Battle of the Five Armies världspremiär i London! Något som jag tidigare bara drömt om kan jag nu säga är verklighet & det är en sådan surrealistisk känsla! Tänkte gå igenom lite hur hela dagen såg ut. Måndagen den 1 December 2014.
Jag har inga bilder från morgonen då vi köade, men vi började göra det strax innan klockan sju på morgonen iallafall. Redan då var det just över hundra personer som stod i kön. För att förklara lite snabbt: På söndagen (dagen innan premiären) så hade över ettusen armband getts bort till de första på plats, som fick garanterad plats inne på premiären. Vi kom fram så sent att vi inte fick garanterad plats, därav att vi var tvungen att börja köa så tidigt på måndagen för att ens ha en chans. Så vi visste redan på morgonen att det kanske inte skulle gå vägen, att det fanns en chans att det skulle hinna bli fullt. Timmarna gick långsamt, men det var viljestyrkan som fick en att orka. Allt som allt stod vi från 07.00 - 16.00 i kön. Hur gick det för oss då?
Vi var bland de sista femtio personerna som fick en garanterad plats! Vi hade sån himla tur! Vi blev ledda av vakterna fram till den gröna mattan, såg alla fans kring stängslen, kände all värme & den massiva kärleken och bara njöt medans jag gick till min plats. Vi hamnade på tredje raden vid ingången där skådespelarna sedan skulle in - vid Empire IMAX. Vi kikade oss omkring, vi var omringad av bildskärmar, vi såg klipp från Hobbit såsom Sagan om Ringen, trailers, osv. Nu började tiden gå fort, snart skulle det äntligen börja!
Vid ca kvart i fem så drog allt igång! Allting sändes live, det var givetvis press & media överallt och tusentals med människor - det var helt otroligt! Skådespelarna och annan crew från filmen började sakta men säkert rulla in och börja gå på den gröna mattan. Tänkte jag kunde visa en massa bilder som togs:
 
Jed Prophy (Nori) 
Richard Armitage (Thorin)
Ian Mckellen (Gandalf)
Andy Serkis (Gollum/Sméagol)
Ken Stott (Balin)
Martin Freeman (Bilbo)
Benedict Cumberbatch (Smaug/Necromancer)
Det var helt otroligt att få ha varit del av detta. Hur kan man ens smälta en sån här sak? Jag går på moln just nu och det är en sådan fantastisk känsla. Att åka till London, visa mitt stöd & min kärlek för dessa fantastiska filmer, att få vara del om något såhär stort & att få dela det med så många likasinnade, det är alldeles magiskt. 
 
Jag lade mina ögon på bland annat: Peter Jackson, Lee Pace, Luke Evans, Richard Armitage, James Nesbitt, Benedict Cumberbatch, Andy Serkis, Orlando Bloom, Billy Boyd & Ian Mckellen. Så mäktigt! Och somsagt, känslan när man först kommer in på premiären, får gå på gröna mattan, se alla fans, se alla bildskärmar och bara känna den här massiva kärleken, truly amazing. Detta är bland det bästa jag någonsin varit med om.

I'm going on an adventure - 30/11- 2014

Vi börjar med i söndags, då hela den här resan började. Vi reste, väntade & längtade mellan 08.00 - 14.00 och under tiden så kände man en skräckblandad förtjusning. Jag var spänd, förväntansfull, nervös, orolig, lycklig - en hel drös med olika känslor samtidigt. Vi har nämligen haft diverese hinder på den här resan. Förseningar med flyg, att man fått veta viktig information kring eventet försent, osv. Så i början visste jag inte riktigt vad jag skulle känna, det var bara så mycket. Hursomhelst så landade vi i London vid två-tiden och jag kände mig direkt hemma. Jag vet säkert i mitt hjärta att detta är en plats jag kommer att flytta till i framtiden, det är där jag ska vara liksom! 
 
Det första vi gjorde när vi kom fram till centrum var att försöka leta upp armband. Man behövde nämligen armband för att komma in på premiären (vilket vi fick veta försent) så det blev att gå runt som galningar för att ta reda på någon information. Vi fick höra av vakterna att TIO MINUTER innan vi kom så gavs det sista bort. Så där stod vi, kändes som någon gett mig en spark i magen. Just ovissheten, vad skulle hända nu då? Skulle vi ens ha en chans att få komma in och se något?
Vakterna gav oss tipset att komma väldigt tidigt på morgonen dagen efter, då de skulle försöka släppa in så många personer som möjligt som var utan armband. Så vi valde helt enkelt att inte lägga mer energi på att vara ledsna och försöka köa och kämpa dagen efter istället. Så vi vandrade runt London och bara tog in allting. De har satt upp massvis med juldekorationer nu, så det var nästan magiskt att få gå runt på kvällen och se allting! Vi passade även på att gå in på en pub som kvällen till ära hade Hobbit/Sagan om Ringen-tema. Så där stannade vi ett tag med, nice! Var dock så himla mycket folk att vi högst stannade en halvtimme, men just grejen att få vara där, kul!
Vi bestämde oss för att gå tillbaka till vårt vandrarhem och sova istället, då vi ville samla krafterna till premiären dagen efter. Little did we know, that our adventure had just begun.. Av en slump via instagram så fick vi reda på att bara några meter ifrån vårt vandrarhem så skulle det hållas en teater-gala. Vi tänkte att det kunde väl vara kul att se vilka kändisar som var där, så vi tänkte inte så mycket mer på det och stack dit. Vi hamnade längst fram vid staketen och till vår stora förvåning var det inte vilka stjärnor som helst som väntade...
I början såg vi alltifrån Naomi Campbell, Kim Catrall, Billie Piper, Eddie Redmayne, Anna Kendrick, Mark Strong, Julian Glover, Iain Glen, Gemma Chan, Gillian Anderson, osv. Sedan så fryser tiden för vem ser jag om inte självaste James McAvoy! Freaking Charles Xavier! Jag har tyvärr inga bilder då allting gick så snabbt (har en massa videos dock) men han kommer iallafall åt vårt håll, skriver autografer åt allihopa, pratar med fansen och åker sedan iväg. Jag blev så ledsen över att vi inte tog med våra autografblock, pennor osv, men vi hade som ingen aning vad vi skulle vänta oss, så dumt nog så hade vi lämnat det på vandrarhemmet. Så inga autografer alls blev det.
 
Vi såg att fler personer började gå ut och då fick vi syn på ingen mindre än Aidan Turner! Förstår ni?! Jag har varit mittemot Kili! Där blev det ett starstrucked-moment för mig. Jag fångade tillochmed en video av Aidan när han försökte komma över stängslet men lyckades inte - utan han fastnade flera gånger och skrattade/skrek, haha! Så kul!
 
Efter det så fortsatte det strömma in människor man avgudar. För vem ser vi om inte Andy Serkis! Självaste Gollum/Sméagol. Andy går runt, skriver autografer, pratar med fans. Sedan vänder jag huvudet mot ingången och då stannar mitt hjärta och mina knän viker sig. För vem ser jag om inte självaste Benedict Cumberbatch. The one and only. En utav mina favoritskådespelare i hela världen och en sådan fantastiskt stor inspiration för mig. Så himla surrealisitskt - där står han bara! Han står vid ingången med sin fästmö, vinkar åt oss fans och går sedan vidare. Men det gör inget, bara den grejen att jag fått se honom med mina egna ögon - magiskt.
Det börjar bli mindre folk och galan ser ut att vara över. Vi bestämmer oss för att vänta några extra minuter. Bland de sista ut kommer *trumvirvel* Sir Ian Mckellen! Här börjar mina ögon tåras upp riktigt ordentligt. Ian skriver autografer, småpratar lite med oss fans och så stannar han extra länge vid oss. Och jag får ta mig en god lång titt på honom. Självaste Gandalf. Han försvinner sedan i en bil och kvar står jag och Emil, alldeles golvad över vad vi precis fått se. Vi vandrar tillbaka till boendet och bara slår oss ned i sängen. Och där börjar jag storgråta. Lyckotårar. Jag är så lycklig.
Några stillebilder från mina videos. 1: Ian Mckellen. 2: Andy Serkis. 3: Aidan Turner. 4: Aidan Turner. 5: Benedict Cumberbatch. 6: James McAvoy. Alldeles fantatiskt och jag är så fantastiskt glad över att ha fått se detta! Och det här vara bara dag 1.. Nästa dag väntade premiären..

We're home!

Inatt så landade jag och Emil i Sverige igen efter vår livs resa. Jag tänkte dela upp vår London-resa i tre olika inlägg med de olika dagarna så det inte blir så himla långa texter. Men för att snabbt sammanfatta, detta är nog det mest fantastiska och mest magiska jag någonsin fått vara med om & det har nog inte riktigt sjunkit in vad som hänt ännu, det är alldeles för mäktigt. Uppdatering kommer! Ciao!

Det börjar närma sig!

På söndag så åker jag och Emil till England och herrejisses vad jag är peppad! Senast vi var där var Februari 2013, så det börjar vara dags nu igen! Som jag nämnde i ett tidigare inlägg så åker vi endast dit då det blev bekräftat att Hobbits världspremiär skulle hållas där  vilket betyder: Massa fans, skådespelare & annan crew från både Hobbit & Sagan om Ringen. Och både jag och Emil kände att vi inte kunde missa detta - sagt & gjort, så bokade vi flygbiljetter och på söndag åker vi, haha!
 
Det kommer bli några intensiva dagar: Redan då vi kommer fram så ska det hållas ett fan-event på en pub och vi kände att dit måste vi ju! På måndagen är det själva premiären och då ska vi i princip köa hela dagen vid staketen så vi kan få en skymt av allihopa. Sedan så tog vi faktiskt en extradag på tisdagen där vi kan göra precis vad vi känner för. Se Big Ben igen, London Bridge och bara få njuta av vad London har att erbjuda - så på onsdagen kommer vi tillbaka till Sverige igen. Detta kommer bli magiskt, åh! Ciao for now people!

The Last Goodbye.

Many sorrows I have seen
But I don't regret
Nor will I forget
All who took that road with me

Night is now falling
So ends this day
The road is now calling
And I must away 
 
För några dagar sedan så fick man höra ett litet smakprov på sista låten som kommer vara i the end credits av The Hobbit: The Battle of the Five Armies. Det är alltså ingen mindre än Billy Boyd som sjunger - Pippin! Och jag är så himla nöjd över valet då det känns som att de avslutar på ett sådant fint och mäktigt sätt. Låten i sig är oerhört vacker när man förstår textens innebörd och den betyder som ännu mer just när det är Billy som sjunger, som är en stor del av Sagan om Ringen-serien. Jag har haft sådan bitterljuv känsla inför filmen, att veta att det snart är över & jag har inte riktigt varit redo för det. Men med den här låten så fick jag sådant hopp & ett sådant lugnt över mig, detta var mitt avslut. Over hill and under tree, Through lands where ne'er light has shone, By silver streams That run down to the sea

10 albums that had an impact on me.

Hittade åt en himla rolig lista som jag kände passade mig riktigt bra. Det roliga är att de flesta album som jag älskar & som gjort skillnad hos mig är just filmmusik. Jag har inte satt någon riktig ordning på dem, utan allihopa betyder lika mycket på olika vis; enjoy!
 
1: The Darkness - Permission to Land. (2003) The Darkness är ett utav de första banden jag någonsin dyrkade. Jag älskar när man kan varje litet ord, varje liten viskning & suck i låtarna. Och Permission to Land var just det, allting bara satt. Det var så nytt, så spännande & så jäkla fantastiskt bra. Justin Hawkins falsett-sång, de fräcka riffen. Det var bara så mig & tilltalade mig. Jag minns att julen 2003 så väntade det en speciell julklapp till mig från en släkting & det var just det här albumet. Jag grät och var så lycklig, åh. The Darkness har varit med mig så länge och de är fortfarande bland mina topp-tre favoritband. Tre favoritlåtar från albumet: Love is only a Feeling, Growing on Me och I believe in a thing called Love.
 
2: Guns N' Roses - Use your Illusion I (1991) Jag har väl egentligen alltid lyssnat på Guns N' Roses iochmed att mamma eller pappa lyssnat på dem hemma under min uppväxt. Men det var just under 2005, när jag var tretton år gammal, som jag hittade åt det här albumet och blev frälst. Från den dagen och framåt så var Guns N' Roses nummer ett, mitt absoluta favoritband. Jag får tillbaka minnen från en trettonåring som gick från oskyldig och blyg, till att färga håret, sminka sig och ville försöka starta ett band med vännerna & var så himla inspirerad av just dem. Så fort jag hör en låt från den här skivan så ler jag och blir så himla himla lycklig - fantastiska. Tre favoritlåtar från albumet: November Rain, Don't Cry & Live and let Die.
 
3: Peter Pan Soundtrack (2003) Första gången jag såg den här filmen så fick jag gåsgud och till stor del så var det just musiken som orsakade detta. Det är så fantastiskt magiskt - det blir verkligen som att man är i en helt annan värld - en magisk värld där allt är möjligt, man är barn igen & man vill stanna där. Ett sådant soundtrack som ger mig så mycket känslor & minnen. Jag var elva år första gången jag hörde soundtracket och kände redan då att jag fått vara med om något alldeles särskilt. Det är så mäktigt & James Newton Howard har skapat något som alltid kommer finnas med mig & ha en speciell plats i mitt hjärta. Fruktansvärt vackert! Tre favoritlåtar från soundtracket: Flying, Fairy Dance & Peter Returns
 
4: Lord of the Rings - Return of the king soundtrack (2003) Vart ska jag ens börja? Det är som givet för mig att den bästa filmen i världshistorien med världens bästa soundtrack ska vara med på den här listan. Det jag känner när jag ser den här filmen och hör dess soundtrack.. Det går inte att beskriva. Den har en tendens att få mig oerhört känslig & alldeles gråtfärdig då det är så pass mäktigt som det faktiskt är. Gåshuden och nackhåren som reser sig, det är givet och ofrånkomligt. Jag drömmer mig bort, lyssnar, känner ett slags hopp & ett lugn som drar över mig. Det är alldeles makalöst & bland det bästa jag vet, det känns och ekar enda in i själen. Tre favoritlåtar från soundtracket: Into the west, Twilight and Shadow & The Grey Havens.
 
5: The Hunchback of Notre Dame Soundtrack (1996) En av de första Disneyfilmer jag någonsin såg & det första jag fastnade för var just låtarna i filmen. Såg den givetvis på svenska då jag tycker den är fantastiskt fint & bra dubbad på vårt språk. Behöver egentligen ingen större förklaring till varför musiken gjort ett sånt stort intryck på mig, det är helt enkelt en fantastisk film med ett ännu mer fantastiskt soundtrack. Det är låtar man minns & som kommer att finnas med en. Får fortfarande gåshud av vissa scener & det är mycket tack vare musiken. Mycket för att man är uppvuxen med detta mästerverk, det är klart det är med en än idag. Fortfarande en klar favorit! Tre favoritlåtar från soundtracket: The bells of Notre Dame, Sanctuary! och Hellfire
 
6: The Lion King Soundtrack (1994) Detta är ett soundtrack jag brukar lyssna mycket på då det gör mig så himla lugn & harmonisk. Jag blir nostalgisk, sjunger med i varje liten mening och bara ler. Det är ett mästerverk av Disney och ligger mig väldigt nära hjärtat. Det är i princip samma beskrivning på Lejonkungen som på Ringaren av Notre Dame. Magiska låtar till en magisk film. Och precis som i Hunchback så får jag jämt gåshud av vissa scener och det är mycket tack vare det fantastiska soundtracket. Och erkänn, introt till Lejonkungen med Circle of Life - hur mäktigt är inte det på en skala?! I just love it. Sitter faktiskt & lyssnar på det just nu & drömmer mig bort, så bra! Tre favoritlåtar från soundtracket: This Land, King of Pride Rock och Can you feel the love Tonight.
 
7: The Rocky Horror Picture Show Soundtrack (1975) Denna film och dess soundtrack har så stor betydelse för mig. Det var genom den här filmen som jag och Emil blev tillsammans (vilket ni kan läsa mer om här isåfall) Hursomhelst så har det ett unikt, äkta och så fräckt sound. Det är låtar som man kommer ihåg och sjunger med i och bara trollbinds av. Jag är alldeles frälst med denna underbara film och dess musik. Tre favoritlåtar från soundtracket: Time Warp, I can make you a Man och Rose tint my World. (Måste för tusan skriva dit några till, så pass fantastiskt soundtrack är detta): Dammit Janet, I'm Going Home & Sweet Transvestite. Så bra!
 
8: The Hobbit An unexpected journey Soundtrack (2012) Som vanligt så har Howard Shore skapat ett magiskt soundtrack till denna magiska värld. Precis som med Sagan om Ringen så infinner det sig en speciell känsla när man lyssnar igenom dessa fantastiska låtar, ren lycka. Fyra favoritlåtar från soundtracket: Song of the Lonely Mountain, Misty Mountains, The Adventure Begins och An Ancient Enemy.  
 
9: The Phantom of the Opera Soundtrack (2004) Detta album betyder oerhört mycket för mig & det är i princip samma motivering som på The Rocky Horror Picture Show. Detta är min och Emils film. Det var den här filmen vi såg, filmen han kysste mig till för första gången, vårt datum. Under de här sex och ett halvt åren så har repliken från filmen; you alone can make my song take flight - varit vår mening, vår sång. Sedan att filmen och soundtracket är ett rent mästerverk skadar ju inte, så på det personliga planet ligger det mig oerhört nära hjärtat. Tre favoritlåtar från soundtracket är: The Music of the Night, Think of Me och Wishing you were somehow here Again, men måste också nämna Masquerade, Angel of Music och The Phantom of the Opera - briljant!
 
10: Rammstein - Sehnsucht (1997) Just den här skivan och just Engel var den allra första låt jag någonsin hörde med Rammstein och redan då i mycket ung ålder så tyckte jag att det var ett sådant himla fräckt sound. Nu är jag tjugotvå år gammal och de är mitt favoritband som jag fått äran att träffa & skaka hand med, fått sett live sex gånger och som jag i princip skulle göra allt för. Men just den här skivan startade hela karusellen, tips för kvällen (läs livet) lyssna på detta album & njut! Tre favoritlåtar från albumet är: Bück Dich, Spiel mit Mir och Engel
 
Jisses vilket långt inlägg! Men här har vi dem iallafall, tio album som på ett eller annat vis gjort skillnad hos mig, musik som jag älskar. Ciao!

The Hobbit: The Battle of the Five Armies.

Jag har precis sett den allra sista trailern. Jag vet inte vad jag ska säga, det är en sådan bitterljuv känsla. Jag fullkomligt älskar detta, jag längtar, sitter & ler stort för mig själv samtidigt som jag gråter då jag vet att this is it, det här är det sista vi får; och jag är inte redo.
 
En rolig grej jag kan nämna är: för snart två veckor sedan så fick jag och Emil reda på att Hobbits världspremiär ska hållas i London på Leicester Square den 1 December. Där skådespelare och annan crew från Hobbit-serien samt Sagan om Ringen-serien kommer att vara och gå på galapremiären då. Så i måndags så beslöt jag och Emil att vi måste dit, få vara med om detta en sista gång. Så vi bokade flygbiljetter och den 30 November så drar vi till London! Jag ryser av tanken att ens få vara i närheten av dessa genialiska människor som skapat denna magiska värld. Bara tanken att få se en glimt av Martin Freeman, Ian Mckellen, Benedict Cumberbatch eller Peter Jackson på röda mattan vore ju alldeles fantastiskt. Men just den här grejen att få åka dit och uppleva detta en sista gång, magiskt!
 
will you follow me, one last time.

Italien summering!

Jag kom hem från Italien i söndagskväll men har inte haft orken att skriva ett inlägg om det då både jag och Emil blev riktigt förkylda efter resan. Nu känner jag mig något piggare men dessutom peppad att skriva om denna fantastiska men något intensiva resa! Here we go!
 
Resan började för precis en vecka sedan, förra torsdagen alltså. I princip så bestod hela dagen och kvällen till att resa från Östersund till Stockholm, från Stockholm till Schweiz och slutligen från Schweiz till Italien. En väldigt intensiv resa men som överlag gick väldigt bra. Vi kom fram till vårt vandrarhem som hette Hostel Alessandro vid ca halv ett tiden på natten, så vi slocknade ganska så snabbt, haha!
 
På fredagen så blev det att jag och sällskapet åkte till Vatikanstaten och besökte då Peterkyrkan, helt fantastiskt var det - vilken syn! Vi hade otroligt fint väder, strosade runt och kikade på allt det fina och bara tog in kulturen & självklart tog en massa bilder. Vi var tyvärr aldrig till Sixtinska Kapellet, utan det fick bli en annan gång. Hursomhelst så var det riktigt mäktigt och en riktig upplevelse!
När vi kom tillbaka till vårt vandrarhem så var man så slut att man mest bara åt middag, tog det lugnt och det blev en & annan cider på rummet & vi bara varvade ned. Jag visste att lördagen skulle bli ännu mer intensiv så jag tror vi gick & lade oss redan klockan halv tolv, haha! Hursomhelst så blev det lördag och då hade vi Colusseum, Spanska Trappan, Pantheon och Fontana Di Trevi på schemat.
 
Vi började med Colusseum och herrejisses vad mäktigt det var! Blev en himla massa bilder och en riktigt fräck upplevelse! Vi gick vidare till en restaurang i närheten, vandrade, tog bilder och kom tillslut till Pantheon, vilket också var väldigt fräckt. Sedan vidare mot Fontana Di Trevi och Spanska Trappan. Tror dock att iochmed att man var så himla trött och sliten av den intensiva resan och iochmed att man gick så mycket så uppskattade man det inte lika mycket som man skulle ha gjort annars. Plus att vissa saker tyvärr var under ombyggnad vilket var synd. Men verkligen fantastiskt att få uppleva Rom & kulturen. Vi avslutade med en riktigt god middag precis utanför vandrarhemmet och packade ihop oss iochmed att vi skulle upp klockan fem på morgonen dagen efter.
Och så blev det söndag och hela dagen & kvällen gick åt till att resa hemåt igen. För att summera hela resan så tycker jag att det varit riktigt roligt! Italien är så himla vackert och jag har verkligen trivts! Jag önskade att jag varit kvar några dagar till iochmed att det blev så pass intensivt, men är så så nöjd & kommer definitivt åka dit fler gånger! Ciao for now people! 

Italy, here we go!

Några bilder från igår då jag och Emil fotograferade borta vid en kyrkoruin, riktigt fräckt ställe faktiskt!
 
Äntligen är dagen här! Idag åker jag och familjen till Italien ett par dagar! Jag är så himla förväntansfull och taggad inför att fotografera en massa när jag är där, gäller att passa på liksom! Vi har planerat att besöka Colosseum, Spanska Trappan, Fontana di trevi, Pantheon och givetvis Vatikanmuseet & Sixtinska kapellet! Åh vad detta ska bli roligt! Jag är tillbaka på söndag igen & uppdaterar mer då! Ciao!

I've come undone, but you make sense of who I am.

Instagrambilder for the win, haha! Efter nästan ett halvår utan varandra så lyckades jag och Linn tillslut boka in en fikadejt - så himla uppskattat, i've missed us. Annars rullar det på som vanligt med fotograferingar, fikadejter, filmkvällar och sådant fint. Ciao!

bloglovin

Moa Hansson heter jag. En hårdrockstjej på tjugotvå år som just nu är bosatt i Östersund med min sambo Emil.

Mina intressen är att fotografera och det gör jag med min Canon EOS 70D. Även musik, film och att skriva ligger mig nära hjärtat. I denna blogg kommer jag skriva om mina tankar, drömmar, visioner och åsikter. Och mer därtill. Allt som gör moa till moa. Min hemsida: moahansson.se